74444.jpg

Bokcirkeln korsar hav och gränser

26.08.2020 kl. 09:32
Havet skiljer dem åt, men inget stoppar intresset för boken och berättelsen. På varsin sida av Kvarken läste två bokcirklar samma bok, med målet att sammanstråla i en digital bokcirkel.

Text: Anne Teir-Siltanen. Foto: Hannah Kjellman.

En liten intim cirkel. Så beskriver Petra Högnäs och Ulrika Vestergård-Denward sin österbottniska bokcirkel.

Bokcirkeln ordnades av Svenska folkskolans vänner inför kulturfestivalen LitteraTur och Retur 2019, och temat var böcker skrivna av författare från Österbotten och Västerbotten. Samtidigt läste en annan bokcirkel i Västerbotten i Sverige exakt samma böcker.

– Det var litteratur som man inte annars snubblar över, säger Petra Högnäs.

Både Högnäs och Vestergård-Denward har en stor kärlek till böcker. För Högnäs är boken avkoppling och bot på rastlöshet medan Vestergård-Denward säger sig vurma för böcker eftersom de öppnar nya perspektiv. Men ingen av dem ser sig själva som några typiska cirkelledare, deras främsta uppgift var att hålla ihop cirkeln och informera deltagarna.

– Det är upplevelsen som ligger i fokus, inte litteraturanalys. Vi ville göra det personligt, säger Högnäs.

Jag gillade en ljudbok som lästes på dialekt, medan en dam i Umeå var av helt annan åsikt. Hon kände till dialekten och visste att den inte lät så egentligen.
Petra Högnäs

Gemensamt fokus

Cirkeln hade sju träffar, varav en var en digital träff med Västerbotten. Beslutet att fokusera på litteratur från de båda regionerna gjorde bokcirkeln fokuserad.

Karin Smirnoff blev en ny favorit. Hon undviker adjektiv och adverb i sina böcker vilket för berättelsen snabbt framåt. Det blev många aha-upplevelser längs vägen, säger Vestergård-Denward.

Träffarna gav nya synsätt på berättelser, diskussioner om livet på landet och även en insikt i att livet på båda sidorna om Kvarken kan vara väldigt lika.

Inför den gemensamma träffen läste deltagarna Ellen Strömbergs Jaga vatten. De två cirklarna träffades via Skype, och målsättningen var att alla deltagarna skulle få komma till tals.

– Vi förberedde så att var och en i tur och ordning fick säga sin åsikt om boken. Alla i gruppen är lika viktiga och har betydelsefulla åsikter, säger Vestergård-Denward.

För att lyckas med en gemensam cirkel är det bra med ett avgränsat tema.

– I vårt fall var det intressant att höra hur de svenska deltagarna upplevde det österbottniska, säger Högnäs.

Tillsammans med den svenska bokcirkeln diskuterades även ljudböcker. En omtyckt ljudbok i Österbotten behöver nödvändigtvis inte vara en bra ljudbok i Västerbotten. Olika dialekter ger också underlag för bra diskussioner.

– Jag gillade en ljudbok som lästes på dialekt, medan en dam i Umeå var av helt annan åsikt. Hon kände till dialekten och visste att den inte lät så egentligen, säger Högnäs.

Petra Högnäs (t.h.) och Ulrika Vestergård-Denward har en stor kärlek till böcker. Tillsammans leder de en österbottnisk bokcirkel där upplevelsen ligger i fokus, inte litteraturanalys.

En nordisk drömcirkel

En lyckad bokcirkel över landets gränser kräver planering och ett tema att hålla fast vid.

– Sammanlänka böckerna i ett tema, annars kan det bli för splittrat. Vi hittade gemensamma frågeställningar och en bra helhet. Om allt är öppet blir det för svårt att välja böcker, säger Högnäs.

Både Högnäs och Vestergård-Denward kan tänka sig att leda fler bokcirklar där man samarbetar med cirklar från andra länder.

Hur ser då en nordisk drömbokcirkel ut?

– En bokcirkel med kvinnoskildringar i olika generationer från olika nordiska länder, säger Högnäs.

Vad har nordborna att vinna på gemensamma bokcirklar?

Petra Högnäs säger att man lär sig om livet, och på samma gång får nya insikter om sig själv.

– Det öppnar också upp för en förståelse för hur vi lever. Det blir kulturspecifikt och ger en ökad nordisk samhörighet, säger Ulrika Vestergård-Denward.


Texten är en del av bokcirkelkampanjen "En bokälskare har alltid sällskap". Läs mer om kampanjen och starta en bokcirkel i samarbete med SFV:s studiecentral!

Tine Skogman