Text: Sonja Finholm
Foto: Eva-Stina Kjellman
Den här våren har Peter påbörjat en yrkesutbildning, ett scenario som bara för några år sedan var otänkbart. Då levde han ett liv där alkoholen hade huvudrollen. Han hade lämnat sin familj, dragit på sig stora skulder och förlorat jobbet. Framtiden såg minst sagt dyster ut.
Efter upprepade vårdperioder och återfall fick han en plats på USM:s boendeenhet Halvvägshemmet i Malax.
– Tiden på USM har gett mig chansen att göra något av mitt liv och våga tro på framtiden. Det här är första gången i mitt vuxna liv som jag varit nykter flera månader i sträck, säger han.
USM står för Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård rf.
Peter har varit fast i ett missbruk i många år, och efter en lång period av vård och återfall fick han en plats på USM i Malax.
Peter är en av de första klienterna på enheten som kommer att få ett intyg över utförda kompetensmärken enligt den nya läroplanen för grundläggande färdigheter, så kallade KAPOS-märken (förkortningen kommer från Kansalliset perustaitojen osaamismerkit). Märket är ett intyg på kompetenser i allt från digitalt kunnande till socialt samspel och egen inlärningsförmåga. Det likställs med en studieprestation och syns därmed även på webbportalen Studieinfo, där uppgifter om utbildningar och prestationer samlas.
Från 2024 är det möjligt för den fria bildningens läroinrättningar att utfärda KAPOS-märken. SFV:s studiecentral arbetar nära organisationerna inom civilsamhället och kan via dem nå målgrupper som kan ha nytta av kompetensmärkena.
– Tanken är att få ett bevis på att man är redo att ta tag i sitt liv, att visa att man klarar vardagliga saker som att bädda sängen, ta hand om sin egen ekonomi och äta på restaurang, säger handledaren Kristian Leppänen.
Det här kan låta som självklara färdigheter, men för en individ som varit fast i ett missbruk i tio, tjugo år är det en utmaning att hitta tillbaka till en normal vardag.
– Vi har ibland klienter som fastnat i ett missbruk redan i de tidiga tonåren, och då har man aldrig fått lära sig var det innebär att vara vuxen och ta hand om sig själv.
Handledare Kristian Leppänen är en av de som ansvarar för kompetenslyftet inom USM.
”Vanlig vardag är bäst”
Vi träffas i halvvägshemmets grupprum. Utanför fönstret ser man hur traktens jordbrukare gör sig redo för vårsådden och på idrottsplanen intill har en skolklass precis bytt om för gymnastiken.
– En stor del av vår verksamhet handlar om att skapa en vanlig vardag för klienterna, säger Johanna Sundén, ledande handledare och den som ansvarar för verksamheten tillsammans med kollegan Kristian Leppänen.
Johanna Sundén är ledande handledare och jobbar mest med vuxna klienter.
Halvvägshemmet har åtta anställda, sex boendeplatser och öppen gruppverksamhet dagtid. Klienterna erbjuds en tolv veckor lång temahelhet som kallas Nya nycklar och som från och med i år samarbetar med EU-projektet Kompetenslyftet. I USM:s version ingår fem temahelheter: Delta som medlem i grupp, Kommunikation, Eget kunnande, Att använda pengar i vardagen samt Den egna arbetshälsan. Inom varje tema finns olika delmål som ska uppfyllas, och för att få märket krävs också att du deltar i verksamheten en hel period utan avbrott.
Bedömningen sker i huvudsak genom observationer, men klienterna fyller också i ett eget processhäfte som lämnas in efter programmet.
– När vi fick höra om möjligheten att erbjuda kompetensmärket märkte vi ganska snabbt att det här är precis samma saker som redan ingår i vårt eget koncept. Det enda vi har gjort är en del mindre anpassningar till den nationella läroplanen, och lyft in lite nytt innehåll, som till exempel första hjälpen, säger Johanna Sundén.
Steget att gå med i verksamheten var med andra ord inte stort, och i vår delas de första kompetensmärkena ut.
Rutiner är viktiga
Vardagen på halvvägshemmet följer invanda rutiner. Schemat på väggen visar att dagen börjar med en morgonsamling, för att fortsätta med olika aktiviteter. På tisdagar är det pappersarbete med allt från FPA-ansökningar till att skriva cv som gäller, medan torsdagarna är vikta för gruppsamtal och promenader eller annan fysisk aktivitet.
Boendeenheten Halvvägshemmet i Malax har lång erfarenhet av att jobba med personer med olika missbruksproblematik. Rutinerna är viktiga.
Rutiner är viktiga, samtidigt som det också ska finnas utrymme för spontana aktiviteter. Varje individ och grupp är unik, vilket också speglar innehållet.
– KAPOS-märkena ger programmet en extra tyngd. Utmaningen är att sprida ordet. Jag deltog nyligen i ett möte med socialarbetare i nejden, och ingen av dem hade hört talas om begreppet. Men vi hoppas att verksamheten så småningom ska ge ringar på vattnet, säger Johanna Sundén.
Motverkar marginalisering
Marknadsföringen är också en av de saker som Fredrika Nyqvist, pedagogisk planerare på SFV:s studiecentral, funderar på.
– Eftersom kompetenshöjningen ofta är individuell går det inte att marknadsföra verksamheten på samma sätt som kurser med öppen anmälan, utan vi behöver hitta redan existerande grupper, säger hon.
Verksamheten på svenska drivs just nu som ett EU-finansierat pilotprojekt, och tanken är att utveckla en modell som passar Svenskfinland. Projektet drivs av Bildningsalliansen och förutom SFV deltar även Folkhälsan Utbildning och Helsingfors Arbis. SFV har inga egna grupper, utan förverkligar pedagogiken i samarbete med olika aktörer, som USM. En av målgrupperna är personer som av olika orsaker inte har tillgång till en yrkesutbildning. Det kan vara personer inom missbrukarvård, klienter inom rehabilitering, långtidsarbetslösa eller olika ungdomsgrupper.
– Det fina med den här typen av utbildning är att allt utgår från samarbetspartnerns verksamhet och de grupper som råkar finnas just nu. En vanlig utbildning går ofta ut på att du som studerande placeras in i en färdig miljö, medan kompetenslyftet anpassas efter målgruppen.
Ett kompetensmärke visar att du har åstadkommit något under dina mellanår, och inte bara har en lucka i karriären, säger Fredrika Nyqvist, pedagogisk planerare på SFV:s studiecentral. Foto: SFV.
Just nu pågår kompetenslyftet i tre olika grupper runt om i Svenskfinland. Pilotprojektet pågår till våren 2027, och Fredrika Nyqvist påpekar att det finns utrymme för fler grupper.
Målsättningen är att utbildningen ska bli en permanent del av studiecentralens verksamhet, förutsatt att det finns ett behov.
– Som samhället ser ut just nu tyder inget på att behovet minskar. Tvärtom. Andelen utslagna och marginaliserade grupper ökar, och jag ser det här som ett bra sätt att komma tillbaka in i samhället och få en bättre chans på arbetsmarknaden. Om vi lyckas nå de mest utslagna grupperna kan det här ha en stor samhällelig effekt.
Han fick en ny chans
Senare i vår blir det examenskaffe för Peter och de andra på USM som får sitt intyg. Peter säger att kompetensmärket är en fin merit på hans cv och att utbildningen gett honom en tro på en framtid utan alkohol.
– Under våren har jag jobbat två dagar i veckan inom Röda Korsets rehabiliterande verksamhet och just nu studerar jag för att få yrkeskompetens för lastbilsklassade fordon. Nästa steg blir att hitta ett eget boende och ett heltidsjobb. Jag har redan fått ett erbjudande, så för tillfället ser det riktigt bra ut.
På USM handlar kompetenslyftet till exempel om hur man fördelar och utför hushållssysslor, hur man skapar ett tryggt hem och hur man kan identifiera sina egna styrkor och utmaningar. Till utbildningen räknas det arbete som dagligen utförs, plus att man har möjlighet att ta in olika föreläsare eller erfarenhetstalare. Programmet leds av handledarna Kristian Leppänen och Johanna Sundén.
Till hösten är halvvägshemmet redo att anta nya klienter till programmet.
– Det är fint att se klienternas självkänsla växer, och hur stolta de är när de märker att de faktiskt klarar av olika saker. Att dessutom få ett intyg över sina kompetenser kan vara den språngbräda som behövs för att ta sig vidare i livet, säger Johanna Sundén.
Peter är ett fingerat namn. På grund av ämnets känsliga natur har vi valt att låta honom vara anonym.
Om USM, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård rf.
• Föreningen grundades 1990 och har sitt huvudkontor och boendeenheten Halvvägshemmet i Malax. Har även kontor i Vasa och Närpes.
• Bedriver svenskspråkig beroendevård samt utvecklar och stöder missbrukarvården på svenska i hela Finland.
• Föreningens verksamhet står på fyra ben: Boendetjänster, gruppverksamhet, individuell stödverksamhet, Ninni som är verksamhet riktad till barn och unga som lever i familjer med missbruk, beroende eller psykisk ohälsa.
Källa: USM
Om KAPOS Nationella kompetensmärken för grundläggande färdigheter
• Målgruppen är personer utanför arbetsmarknaden som kan gynnas av att bättre visa sina kompetenser – inför återgång till i arbetslivet, studier eller en mer fungerande vardag.
• Startat 1.8 2024, läroplan för alla märken finns i Utbildningsstyrelsens e-grunder.
• Läroplanen är kopplad till fria bildningen. Det är läroinrättningar inom fria bildningen som har rätt att ge dessa märken.
• Alla prestationer registrerats i portalen Studieinfo.
• Det finns 32 kompetensmärken, inom 6 kunskapsområden:
- Digital kompetens (8 märken)
- Färdigheter i kommunikation och arbetshälsa (6 märken)
- Hållbarhetskompetens (3 märken)
- Inlärningsfärdigheter (4 märken)
- Numeriska färdigheter och färdigheter i ekonomi (7 märken)
- Textkompetens (4 märken)
