Text: Sanna Mandelin
Foto: SFV/Frida Lönnroos
Det finns ämnen där både grundskolor och gymnasier kan välja mellan flera olika serier av läromedel, men det finns också tydliga luckor när det gäller läromedelsproduktionen på svenska i Finland. Det visar den färska rapporten som Lia Markelin, doktor i samhällsvetenskaper, gjort för tankesmedjan Magma.
En tydlig lucka gäller konst- och färdighetsämnena. Det är bara inom musik som det finns en serie läromedel, och den är producerad i Sverige. En serie läromedel i slöjd för klasserna 1–6 är under arbete vid förlaget Schildts & Söderströms. Den serien har fått statligt stöd.
– Det här är helt katastrofalt, säger Pamela Granskog, specialsakkunnig vid Undervisningsministeriet, som kommenterade rapporten då den publicerades förra veckan.
Enligt henne är det färre studerande vid de svenskspråkiga gymnasierna som får gymnasiediplom i konst- och färdighetsämnena, och hon är orolig för vad läget kommer att bli när ämnena tas in i studentexamen år 2029.
"Utmaningen är att den finlandssvenska marknaden är så begränsad och ojämn."
Andra luckor inom läromedelsproduktionen på svenska handlar om det smala utbudet av läromedel i främmande språk, bristen på differentierade läromedel och att det inte finns läromedel för den förberedande undervisningen.
– Det är en växande grupp, om vi vill föra fram integrering på svenska, sade Lia Markelin.
Undersökningen gjordes som en enkät till rektorer och lärare i svenskspråkiga grundskolor och gymnasier, en enkät till läromedelsförfattare och intervjuer med till exempel finansiärer och förlag.
Helhetsbild av läromedelsproduktionen
Rapporten är framtagen på beställning av den så kallade Läromedelsgruppen. Gruppen, som egentligen heter Samarbetsgruppen för läromedelsunderstöd för utgivningen av läromedel på svenska i Finland, är ett informellt samarbetsorgan mellan Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Amos Andersons fond (tidigare Konstsamfundet) och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. Gruppen delar ut mellan 100 och 200 stipendier årligen till personer som författar eller översätter läromedel till svenska.
– Rapporten ger läromedelsgruppen en helhetsbild av läromedelssituationen, vilket är viktigt för gruppens strategiska arbete framöver, säger Katarina Rejman, sakkunnig inom utbildning och kultur på Svenska folkskolans vänner.
Stipendiernas roll är stor
Stipendiernas betydelse för att det ska komma ut läromedel är stor, visar rapporten. I en enkät till läromedelsförfattare, där Markelin fick 64 svar, uppger bara 9 procent att de skulle skriva läromedel utan stipendier. Sammanlagt 47 procent säger att de inte hade skrivit läromedel utan stipendierna, och 31 procent svarar att de kanske skulle skriva läromedel utan stipendiemedel.
– Utmaningen är att den finlandssvenska marknaden är så liten och ojämn, säger Markelin och hänvisar till att språkgrupperna är så olika stora.
Då ett läromedel på finska har en potentiell marknad på mellan 35 000 och 60 500 elever kan underlaget på svenska vara mellan 2560 och 4100.
I många lågstadier är utmaningen inte den att läromedel inte finns, utan att man inte får köpa in dem.
Enligt henne leder det traditionella arbetssättet – där författare ofta skriver på sin fritid och sedan får ersättning i form av royalty – till att många inte får en skälig ekonomisk kompensation. De små elevgrupperna innebär att ett läromedel sällan kan säljas i volymer som gör arbetet lönsamt.
– Det finns ämnen där serierna är så små att det står klart att ersättningen inte blir skälig, säger hon.
Som exempel lästes livsåskådning 2023–2024 av 210 elever eller franska av 249 elever i årskurs 8 enligt utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen.
Markelin efterlyser nytänkande när det gäller ersättningarna till författarna och nämner att Otava betalar arvoden till alla, antingen själv eller via stipendier.
På marknadens villkor är det svårt att få läromedelmarknaden att fungera på svenska i Finland.
– Fondernas roll är stor, och stipendierna är en ofantligt viktig pusselbit för att stödja den svenskspråkiga skolan, säger Nils Saramo, VD på Schildts & Söderströms.
För SFV:s sakkunniga Katarina Rejman är det positivt att se att stipendierna är viktiga för att säkerställa tillgången på läromedel av hög kvalitet på svenska.
– För läromedelsgruppen är det glädjande att rapporten visar att de stipendier som delats ut genom åren har varit så betydelsefulla för läromedelsförfattarna och läromedelsproduktionen.
Kommunerna sparar på läromedlen
En stor utmaning är att kommunerna satsar väldigt olika stora summor på läromedel, allt från Jakobstad och Grankulla med under 90 euro per elev och år till Kaskö och Kristinestad med över 220 euro.
Det finns också ämnen där utbudet på läromedel är gott, och skolorna kan välja mellan olika förlags produkter.
I den enkät som Markelin gjorde bland lärare och rektorer var det många lärare speciellt i årskurserna 1–6 som tog upp att det nog finns bra läromedel att tillgå med stödmaterial för läraren för att differentiera, men att skolorna inte köper in materialet på grund av penningbrist.
”I teorin kan jag påverka men i praktiken väljer vi de billigaste”, som en lärare formulerade det.
Susanna Björkell, läromedelschef på Otava, är inne på samma linje i rapporten.
”Man kommer bara så långt med ett stort och fint utbud ifall kommuner och skolor inte har råd att köpa in dem.”
Inger Damlin, ordförande på Finlands Svenska Lärarförbund, ser ekonomin som det största problemet. Hon påpekar att när kommunerna nu tvingas skära i skolnät och överväger permitteringar så är skolböckerna ett enkelt sparobjekt.
– Det här är ändå Svenskfinlands akilleshäl – vi måste ha läromedel av hög kvalitet.
Faktaruta
– Rapporten En inblick i läromedelsproduktionen på svenska för grundskolan och gymnasiet har gjorts av tankesmedjan Magma och är skriven av samhällsanalytikern Lia Markelin.
– Rapporten är beställd av Amos Andersons fond, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden, som också utgör Samarbetsgruppen för läromedelsunderstöd för utgivningen av läromedel på svenska i Finland.
– Samarbetsgruppen, som kallas Läromedelsgruppen, stödjer läromedelsproduktion på svenska i Finland genom stipendier till läromedelsförfattare, översättare och sakgranskare.
– År 2022 gjorde Magma en granskning av läromedelsproduktionen för yrkesutbildningen. Resultaten av den har lett till ökat stöd för att producera läromedel och flera titlar har redan utkommit.
– År 2024 gjorde Magma utredningen Bildning och utbildning för personer med synnedsättning i Svenskfinland på beställning av SFV.
