Text Christine Skogman ~ Foto Frida Lönnroos
Magisteravhandlingen Utvecklandet av elevers socioemotionella färdigheter i skolan visar att Harus materialbank är en central resurs för skolorna. Den ger lärarna lättillgängliga verktyg vilket sparar tid och gör det enklare att integrera socioemotionella färdigheter i undervisningen.
– Kombinationen av konkreta material, tydlig struktur och möjligheten att dela erfarenheter gör att Haru upplevs som både användbart och meningsfullt, säger Ingrid Henriksson som gjort undersökningen.
Kollegialt stöd ger kraft
Enligt Ingrid Henriksson lyfter läroplanen inte tillräckligt tydligt fram de socioemotionella färdigheternas betydelse, trots att forskningen visar hur avgörande de är för elevers utveckling. Här blir det kollegiala stödet och ledarskapets engagemang desto viktigare. När lärare kan samarbeta, dela erfarenheter och få stöd av varandra ökar både tryggheten och motivationen i arbetet.
– Det som överraskade mig mest var hur avgörande stödet mellan kollegor och skolledningens engagemang var för att lyckas i arbetet med elevernas socioemotionella färdigheter. Skolornas egna Haruteam gjorde att lärarna kände sig rustade, säger Ingrid Henriksson.
En del av ett större sammanhang
Henrikssons forskningsresultat visar att socioemotionellt lärande inte kan ses som ett tillägg i undervisningen, utan måste integreras i hela skolans verksamhet. Skolnätverket Haru kan här bidra med konkreta verktyg, bland annat genom materialbanken och Haruteamen.
"Skolor agerar inte i ett vakuum. Föräldrarnas roll är central och bör utforskas mer framöver."
Socioemotionellt lärande rustar elever för framtiden. Förmågor som empati, samarbete och konflikthantering är lika viktiga i arbetslivet som i vardagen. För att nå konkreta och långsiktiga resultat ska skolledningen involvera personal, elever och föräldrar för att enas kring skolans mål.
– Skolor agerar inte i ett vakuum. Föräldrarnas roll är central och bör utforskas mer framöver.
Vad tror du effekten är av att barn får träna på känslor och relationer i skolan?
– Det har stor betydelse. Det stärker bland annat elevernas självkännedom, vilket skapar tryggare klassrum och bättre förutsättningar för lärande. På längre sikt bidrar det till bättre studieresultat och ett mer inkluderande samhälle. Barn som utvecklar dessa färdigheter blir framtidens empatiska medborgare och ledare, säger Ingrid Henriksson.
