Text: Sebastian Dahlström
Foto: Pia Pettersson
Valborgsfirandet var i full gång, och Vårdberget i Åbo hade fyllts av festglada människor i vita mössor. I vimlet fanns också forskaren, styrelseproffset och SFP-politikern Linnéa Henriksson. Mitt i en diskussion om politik fick hon frågan vad hon egentligen brinner för.
– Det här, svarade jag då. Att hundratals människor samlas för att lyssna på när Brahe Djäknar och Florakören sjunger in våren på svenska i Åbo. Det är en stark symbol för det svenska i Finland. Svenskfinlands överlevnad är väl det jag ytterst brinner för.
Fast egentligen gillade Linnéa Henriksson inte frågan. Det avslöjar hon när vi en knapp vecka senare träffas för en intervju i hemstaden Raseborg. Någon eldsjäl i ordets klassiska bemärkelse är hon inte.
– Jag ser mig inte som någon som brinner starkt på det sättet. I många avseenden är jag väldigt pragmatisk, och kan rentav vara lite allergisk mot stora svulstiga ord. Mer inspirerad blir jag av konkreta exempel och långsiktigt, genomtänkt arbete.
Bred förankring i Svenskfinland
Linnéa Henriksson undervisar och forskar i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi och är förtroendevald i Raseborg för SFP. Redan som ung gick hon med i SFP och blev som 20-åring förbundssekreterare för Svensk Ungdom.
– Jag brukar nämna mitt politiska engagemang framför allt i syfte att avdramatisera politik. Man ska inte förväxla lokalpolitik i Finland, som engagerar helt vanliga människor, med det som sker runt president Trump.
Vid sidan av politiken och jobbet som universitetslektor och forskare har Linnéa Henriksson också skaffat sig en bred erfarenhet av olika styrelseuppdrag. Under elva års tid var hon aktiv inom Svenska kulturfonden, och är i dag ordförande för Förbundsarenan samt medlem i styrelserna för Åbo Akademi och Axxell.
Jag frågar Linnéa Henriksson vilken fråga hon ser som den viktigaste i sitt kommande uppdrag för SFV.
– Du får återkomma om ett år. Jag har lärt mig att i ett nytt sammanhang är det svårt att på förhand avgöra vilka frågor som blir viktiga. Dessutom handlar styrelsearbete om gemensamma beslut, så dynamiken i gruppen påverkar också vilka frågor som blir centrala.
Artificiell intelligens ett hot mot bildning?
Linnéa Henriksson ser sina styrkor som styrelsemedlem i sin jordnära inställning och ett livslångt intresse för bildningsfrågor.
SFV:s uppdrag som en garant för utbildning och bildning ser Linnéa Henriksson som allt viktigare i en tid där artificiell intelligens växer sig stark.
– Det finns intressanta fördelar med AI men särskilt för bildningens del ser jag stora risker. Som universitetslektor möter jag studerande som använder AI till och med för att leta citat i texter. Men utbildning handlar inte bara om att hitta rätt svar. Det handlar också om att lära sig saker som man inte visste att man behöver och bygga kunskap som kan användas i andra sammanhang. Den djupare förståelsen får man bara genom att själv läsa hela texten.
Det spelar egentligen inte så stor roll vad man läser, bara man läser.
Bristande läsförmåga är ett demokratiproblem
En samhällelig utveckling som oroar Linnéa Henriksson är ungas allt sämre läsförmåga. Som forskare och expert på kommunal förvaltning kan hon intyga att en del av kittet som håller ihop vårt samhälle är en känsla av delaktighet hos medborgarna.
– Var och en har en enorm fördel i att kunna uttrycka sina tankar och känslolägen så att man gör sig förstådd. Delaktighet förutsätter oftast en god kommunikationsförmåga, och det effektivaste sättet att skaffa sig ett gott språk är att läsa mycket.
I en tid när tilliten till samhällsinstitutioner minskar och individualismen ökar, är det därför viktigare än någonsin att stärka intresset för läsning, menar Henriksson.
– Det spelar egentligen inte så stor roll vad man läser, bara man läser. Främst handlar det om mängden text. Dagens barn läser så lite att de inte utvecklar det språk de behöver för att känna sig delaktiga i samhället när de växer upp. Det är ett demokratiproblem. Ett annat demokratiproblem är idén om att delaktighet måste skapas. I stor utsträckning handlar delaktighet fortfarande om att faktiskt delta, i föreningar och diskussioner och andra sammanhang.
