Marthaförbundets smakskola Sapere har stor efterfrågan i de finlandssvenska skolorna. För tillfället pågår projektet i Åboland och Karleby, tidigare har projektskolorna varit Sjundeå svenska skola och Borgaregatans skola i Vasa. Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet inom ramen för programmen som stöder finsk matkultur.
– Sapere utarbetades i Frankrike på 1970-talet av Jacques Puisais som var orolig för kommande generationers likriktning i smak. Han ansåg att den massproducerade västerländska maten som så ofta serveras just skolbarn riskerade att skapa så kallade ”ketschup-barn”, helt beroende av livsmedelsindustrins enkla förkärlek för att använda sött och salt i överdrivna mängder.
Helt konkret handlar metoden om att man skall lära känna sina sinnen och sin egen smak och att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt. I samma veva utvecklas man till en medveten konsument som vågar prova nya produkter och rätter och öka variationen i det man äter.
– Marthaförbundets Operation skolmat har som bas den rikssvenska lärarhandledningen som svenska Livsmedelsverket utarbetat, men vi har tagit fram ett eget finlandssvenskt Saperematerial. Kursen omfattar tio lektioner som planeras in under ett helt läsår. Man går igenom kroppens alla sinnen, de olika grundsmakerna, smaker i olika kombinationer, men också smaken kopplad till geografi, historia och kultur, berättar Strandvik.
– Vi tar även upp ämnet smakpsykologi, det vill säga hur matens smak kan påverkas av yttre, ibland störande upplevelser. Är det lugn och ro vid bordet? Finns det bordduk på bordet så att bestick och kärl inte skramlar? Sker serveringen ur smutsiga kärl? Vem som helst kan förstå att de här frågorna är extra viktiga i en skolmatsal.
Måltiden en pedagogisk resurs
Enligt Strandvik har forskningen börjat visa tydliga samband mellan skolelevernas matvanor och koncentrationen och engagemanget i skolarbetet. Eftersom skollunchen för många elever är dagens enda lagade måltid har den en avgörande betydelse fo?r elevernas va?lbefinnande och prestationer. Därför är det uppseendeväckande hur lite kommunerna satsar på skolmaten och måltiderna.
– Dessutom är skolma?ltiden en viktig pedagogisk resurs som man inte fattat att ta tillvara. Skolma?ltiden skall vara en naturlig del av skoldagen, men fo?r att elevernas attityder och beteende betra?ffande mat och ma?ltider skall fo?ra?ndras, beho?vs kunskaper och insikter om hur saker och ting ho?r ihop, och framför allt vokabulär. Det är här Sapere kan hjälpa.
Vi är betingade för sött och salt
Livsmedelsindustrins intresse att söta och salta är egentligen lätt förklarat. Vi är genetiskt kodade att föredra de här smakerna eftersom som de i mänsklighetens barndom och under knapphetstider gett oss en överlevnadsfördel. Idag är det dessutom det billigaste sättet att göra maten ”god”. Men i tillägg till att vi i dagens värld får i oss alltför mycket av det goda, riskerar vi att därmed förbise smaksinnets övriga smaker: beskt, surt och umami (nyupptäckt; finns naturligt i lagrad ost, tomaternas kärnor, svamp och kött).
– Ingen behöver alltså tränas i att gilla salt och sött. Däremot måste vi träna upp oss i att uppskatta syrligt och beskt, och eftersom många av grönsakerna innehåller beska smaknyanser förstår man varför vi måste servera dem många gånger för att lära barn att uppskatta variationsrikedomen.
Enligt Strandvik kan det behövas mellan 10 och 20 gånger innan ett barn lär sig uppleva en ny smak, förstå och uppskatta det.
– Det är många gånger! Men det lönar sig att vara envis, eftersom det i slutändan betalar sig i att barnen lär sig äta mer mångsidigt, och mångsidig kost är en av nycklarna till välmående och hälsa.
Alla har rätt
En Sapere-lektion börjar med en teoretisk genomgång av lektionens ämne. Eleverna visas t.ex. hur smak- lukt- och hörselsinnet fungerar. Därefter börjar de praktiska övningarna. Alla lektioner avslutas med repetition, och hela kursen avslutas med ett restaurangbesök eller en inhyrd kock i skolköket. Varje elev fyller under kursens gång i en smakbok, där man gör anteckningar och kan limma in smakprotokoll från de olika övningarna. Sapere handlar om att utöka vokabulären kring smaker och mat, inte om att styra barnen mot vad som är ”rätt”.
– Alla har sin egen smak. Det betyder att man uppmuntrar barnet till att tycka som det vill, och lärdomen från att skapa och uttrycka sin personliga åsikt är även en god förberedelse för att bli en självständig individ. I ett allt mer komplext samhälle skapar Sapere medvetenhet och ökar det kritiska tänkandet hos barnet.
Strandvik säger att endast ett förbud finns i Sapere. Och det är att använda ordet ”äckligt” för att beskriva en smak.
– Vi vill att barnen använder andra ord för att beskriva en smakupplevelse, eftersom ”äckligt” inte beskriver upplevelsen på djupet. Det är mera konstruktivt att bedöma färgen, temperaturen, konsistensen, och sedan själva smaken. Och smaken handlar ju om så mycket mera än det som händer i munnen precis då man äter. Måltiderna är ju en stor och viktig del av vår vardag, och en del av vår kultur.
Samarbete med skolan
Det viktigaste med de många övningarna är inte att hinna göra så många olika övningar som möjligt, utan att göra dem grundligt. Många av övningarna förutsätter praktiska förberedelser och arrangemang, och därför är det bra att lärarna samarbetar med skolköket och personalen. Förberedelserna kan handla om att tillreda det som skall prövas, eller att via skolköket beställa in råvaror och utrustning som behövs för övningarna. Kopplingen till övriga skolämnen är stark.
– Finns det en hushållslärare i skolan är kopplingen till huslig ekonomi enkelt. Sapere kan även lätt integreras i till exempel biologin eller geografin.
Enligt Strandvik vill Marthaförbundet gärna vara med och påverka samhällsdiskussionen och konkret verka för att de offentliga måltiderna omformas i rätt riktning.
– Eftersom intresset för Sapere redan nu har varit stort är denna fråga viktig att arbeta vidare med, och vi kommer ansöka om vidare finansiering för att kunna jobba framåt med våra hittills fina resultat. Följande konkreta åtgärd är att vi satsar på fortbildning för personer som berörs av måltiden i skolan. Vi vill också uppmuntra till att grunda kost-team i kommunerna med målet att omprioritera,och inte bortprioritera mat och kvalitet.
