Svagare ekonomiska tider syns genast i biblioteken som ökad utlåning och större kundströmmar. Överlag har biblioteksbesöken ökat stadigt ända sedan den förra recessionen i början på 90-talet.
– Tiden före den förra recessionen i slutet på 80-talet var en verklig kräftgång för biblioteken. Det gick så ”bra” för Finland att utlåningen nådde sitt historiska botten. Med ens fördubblade recessionen på 90-talet utlåningen och besöksantalet, och det intressanta är att den höga nivån bibehölls även under högkonjunkturen på 2000-talets första decennium, berättar Nordberg.
Enbart i februari 2010 utlånades sammanlagt 134 000 band, och man hade 94 000 besök i Helsingfors stadsbibliotek. På årsbasis är det alltså fråga om miljoner.
– Så det är en aning ironiskt att vi samtidigt som efterfrågan ökar tvingas fundera på sparåtgärder, men det det är så saker och ting fungerar.
Tätt filialnätverk
Biblioteksnätet i Helsingfors och i Finland är tätt överlag, till och med i nordiskt perspektiv. Gunilla Nordberg tror att det mest handlar om traditioner, i de övriga nordiska länderna har utvecklingen i större grad gått mot stora centralbibliotek.
– Helsingfors en stor aktör på bibliotekskartan hur man än mäter. Vi har trettiofyra filialer, och fortfarande en stark efterfrågan på våra bokbussar med sina trettio hållplatser.
Helsingfors folkbibliotek grundades i oktober 1860 av kretsen kring Fruntimmersföreningen i Helsingfors. Under många år flyttade biblioteket från den ena lokalen till den andra och verksamheten förblev blygsam. År 1876 överläts biblioteket till Helsingfors stad, och år 1882 flyttade biblioteket till den nya biblioteksbyggnaden vid Richardsgatan (idag en filial). Den första bokbussen startade år 1966 och lite senare började biblioteken med musikverksamhet. Det nya huvudbiblioteket i Böle invigdes i december 1986.
Sedan dess har till de stolta traditionerna också hört att gå i bräschen för nya tekniska innovationer och att utnyttja ny teknik för att göra kundernas liv lättare. Det första biblioteket med internetförbindelse var Kabelbokens bibliotek i Nokias gamla kabelfabrik, som tillsammans med Böle och Tölö bibliotek fick internetförbindelser år 1994.
– Samarbetet mellan stadsbiblioteken i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla startade redan under 1970-talet, och kulminerade i den webbaserade HelMet-tjänsten, där man kunde göra gemensamma sökningar i alla samlingar. År 2000 fick biblioteket det allra första Access to Learning-priset på en miljon dollar som beviljades av Bill och Melinda Gates stiftelse. Motiveringen var det arbete som biblioteket hade gjort för att främja användningen av informationsteknik och internet, berättar Nordberg.
Medborgartjänster populära
Idag är det alltså inte enbart böcker som är hårdvaluta i bibborna. Musik och film har länge varit populära låneobjekt, men allt fler besökare kommer helt enkelt för att använda dator.
– Massvis med information och allt fler offentliga tjänster är nuförtiden lättare och enklare att klara av på nätet. De som skapat tjänsterna glömmer ändå att det fortfarande finns människor som inte är uppkopplade med egen dator. De personerna kommer hit, och vi ger även vägledning i datoranvändningen.
Nordberg tror att de här nya bibliotekstjänsterna står högt i kurs just på grund av lättillgängligheten, och för att det är låg tröskel för kunderna att be om hjälp och vägledning.
– Folk vågar komma in, och de känner att det är lätt att närma sig. Våra vägledningstjänster har också hittat ut på nätet, tjänsten ”Fråga bibliotekarien” är mycket anlitad. Det går även att chatta över nätet direkt med en bibliotekarie.
Nära människoströmmarna
En del av närheten till det omgivande samhället hänger förstås även ihop med placeringen. Nordberg tar som exempel det täta filialnätverket, men berättar också att Esbo idag placerar sina filialer i köpcentren, vid de stora männniskoströmmarna. Helsingfors stadsbibliotek planerar ett nytt huvudbibliotek i centrum av staden, men det förverkligas tidigast 2017.
– Med central placering och mångsidigt utbud förblir biblioteken en viktig och naturlig del av det omkringliggande samhället, och lättillgängliga samlingplatser för medborgarna. I Helsingfors har vi nu ett intressant bibliotek i absoluta centrum i gamla Posthuset, där betoningen för första gången inte är på böcker, utan på musik och informationsteknik.
I Bibliotek 10 finns förutom en stor musiksamling studioutrymmen där man kan musicera på bibliotekets instrument, ett trådlöst nät och tilläggsutrustning, och ett forum för olika kulturframträdanden, såsom t.ex. musikgrupper.
Samarbete på svenska
Inom huvudstadskommunernas bibliotekssamarbete fungerar även ett internt samarbete när det gäller anskaffningen av svenskspråkig litteratur.
– Vårt inköpssystem är gemensamt, och vi kan via datorn i realtid se hur inköpen av ny litteratur sker, vilket gör att vi är mycket kostnadseffektiva. Samarbetet med förlagen och den förhandsinformation de ger fungerar även klanderfritt.
Enligt Nordberg spelar datorer och statistik ändå en mindre roll när man skall avgöra vad som skall köpas in och i vilka mängder.
– Då är det nog bibliotekariens år av erfarenhet och fingertoppskänsla som avgör. Vårt uttalade mål är att ingen kund skall behöva vänta längre än ett halvt år på en nyutkommen bok, och i de allra flesta fall lyckas vi.
Gunilla Nordberg skulle ändå gärna se att de svenskspråkiga invånarna skulle låna lite mera. Idag är den procentuella andelen lån bland den svenskspråkiga befolkningen i huvudstadsregionen lägre än för den finskspråkiga.
– Det är svårt att avgöra vad det beror på. Kanske traditioner och vanor. Statistiken förvrängs även en aning av att många även lånar litteratur på annat språk än svenska. I yngre genrationer vill man ofta läsa till exempel engelska orginalutgåvor.
Den elektroniska boken kommer
När det gäller elektroniska böcker säger Gunilla Nordberg att biblioteken är redo.
– Vi har redan ett visst sortiment e-böcker, men det är förstås förlagen som till sist avgör frågan. Det känns som om vi ännu befinner oss i ett avvaktande skede, och tillsvidare står sig den tryckta boken bra. De flesta kunder vill alldeles tydligt ännu bläddra och läsa i en pappersbok, men den saken kan ju ändras ganska fort när nya generationer växer upp.
