Läsplattorna, och framför allt de bakomliggande systemen för bokköp har nu nått den tekniska nivå som gör distribution av böcker i elektronisk form möjlig. Även Apples länge emotsedda Ipad (som även fungerar som famndator) innebär att intresset för elektroniska böcker ökar i höst, berättar Atenas VD Ville Rauvola.
– Men fortfarande finns det vissa problem: fotnoter lyckas inte – de samlas alla i slutet av dokumentet. Färger syns inte ännu på läsplattor baserade på e-ink-tekniken. Faktaböcker eller manualer med avancerad layout lämpar sig alltså inte riktigt för läsplattorna, utan rena textromaner fungerar bättre.
Rauvola påminner om att Finland ligger cirka två år efter utvecklingen när det gäller de elektroniska böckerna. Det är inte enbart en nackdel, eftersom många av tekniska barnsjukdomarna nu börjar vara avklarade. Den främsta fördelen med e-böckerna blir enligt Rauvola behändigheten och snabbheten. Man kan ha en bok läsfärdig i sin hand med några klick på skärmen.
– De ekologiska aspekterna framhävs ofta i diskussionen, men en tryckt bok är nog inte så fruktansvärt oekologisk. Då den är färdig drar den inte längre elektricitet, den kan lätt lånas ut eller gå i arv, och energiinnehållet kan vid behov återvinnas.
De ekologiska aspekterna med läsplattorna handlar om annat.
– Då jag till exempel åker på bokmässa behöver jag inte längre släpa omkring stora buntar med utprintade papper och kilovis med broshyrer, utan allt ryms i läsplattan.
Främst ny distributionsmöjlighet
När det gäller förlagsbranschen säger Rauvola att de elektroniska böckerna främst innebär en ny distributionskanal. Utmaningarna är ändå många.
– Vi har tekniska utmaningar; vi måste lära oss att formatera innehållet för läsplattorna, där begreppen ombrytning och layout inte egentligen finns. Vi har utmaningar när det gäller skyddet mot olovlig kopiering, och vi har i slutändan pris- och distributionsutmaningar.
Enligt Rauvola är det felriktat att vänta sig att de elektroniska böckerna blir radikalt billigare än de tryckta böckerna. Rauvola påminner om att bokpriserna aldrig återspeglat enbart tryckning och distribution. De största utgifterna för de finska förlagen är det redaktionella och det grafiska arbetet, och den sidan minskar inte bara för att distributionen sker på ett nytt sätt. Också utvecklandet och upprätthållandet av de nya systemen kostar en hel del – i början skall pengarna komma från den traditionella bokförsäljningen, som därmed inte får försummas.
– Prisbilden förvrängs även av att de elektroniska böckernas mervärdesskatt är 23 procent, medan de tryckta böckernas är 9 procent. Båda borde förstås behandlas jämlikt. Nu har en arbetsgrupp på finansministeriet visserligen funderat på att slopa alla nedsatta skatteprocenter och därmed ”jämna ut” situationen, men det skulle vara en katastrof, om man vill behålla vår livskraftiga inhemska bok- och litteraturbransch.
Nya aktörer rör om i branchen
– Liksom på musiksidan får vi nu även in aktörer på marknaden som inte tidigare verkat på området. Det kan vara företag som traditionellt endast tillhandahållit nättjänster, och som nu vill ge sig in på försäljning av innehåll. Prisförhandlingarna med dem har varit mycket svåra. Andra komplicerade förhandlingar har gällt kopieringsskyddet och till exempel frågan om på hur många apparater en bok kan läsas, och hur utlåningen i biblioteken skall ske.
– Om man vill att den inhemska förlagsbranschen skall överleva finns det ingen annan möjlighet än att de elektroniska böckerna behandlas i stort sett som de tryckta. För bibliotekens del betyder det att biblioteken köper ett antal licenser per bok, och att fler böcker än vad licensen tillåter inte lånas ut, trots att den elektroniska versionen i tekniskt avseende förstås kunde lånas ut i tusentals exemplar.
Distributionen av elektroniska böckerna i Finland sker ändå i början via de traditionella kanalerna. Partihandeln sköts via Kirjavälitys (som även sköter kopieringsskyddet), och t.ex. Akademiska Bokhandeln har nyligen öppnat sin näthandel för elektroniska böcker (man kan också ladda e-böcker på sin läsplatta i den fysiska bokhandeln).
Kommer vi att läsa på annat sätt?
En helt annan utmaning – och ett område med där det finns mycket lite forskning – är hur de elektroniska böckerna kommer att tas emot. Rauvola ser en liten risk att läsplattorna i själva verket kommer att fjärma oss från litteraturen.
– Vi har förstås en viss fascination för all ny teknik, men det finns risk att vi bländas av tekniken i stället för att fundera på djupare aspekter. Som förläggare frågar jag mig också om vi kan göra de elektroniska böckerna tillräckligt lockande, speciellt utanför bästsäljarsegmentet.
Och då är det enligt Rauvola inte bara fråga om layoutbegränsningar: vissa forskare frågar sig om hela den kognitiva läsprocessen på en läsplatta blir så annorlunda att själva bokläsandet helt förändras.
– Läsplattor med nätkoppling inbjuder ju till att klicka på länkar, hoppa ur och surfa omkring, läsa epost eller uppdatera Facebook-sidan om det man nyss läst. Kommer det helt enkelt att ändra på hur våra hjärnor fungerar, såsom litteraturforskaren Nicholas Carr frågar sig i boken The Shallows – What the Internet is Doing to Our Brains?
Trots alla utmaningar säger Rauvola att förlagsbranschen inte har något annat val än att hänga med. Det går inte längre att dra upp klaffbron och meddela att man enbart tyr sig till det gamla beprövade.
– Uppståndelsen och skriverierna kring elektroniska böcker är visserligen större än verkligheten – bara tre till fyra procent av bokförsäljningen i USA är idag elektronisk – men vi kommer inte ifrån att andelen kommer att öka, kanske till femton procent år 2015.
