Johan Johnson är inte helt säker på att denna höst innebär det slutliga genombrottet för e-böckerna.
– Ur vår synvinkel skulle det vara viktigt att tillverkarna av läsplattor och nätbutikerna kunde enas om kompatibilitet mellan e-böcker köpta på olika ställen. Allt för ofta blir kunden fortfarande låst till en viss leverantör beroende på var man köper läsplattan.
Det här är enligt Johnson speciellt viktigt för en liten läsmarknad som den finlandssvenska.
– Då de finlandssvenska böckernas medelupplagor ligger på mellan 700 och 800 exemplar, och en läsplatta kostar mellan 200 och 300 euro, så skall man nog vara en mycket stor optimist om man tror att e-böckerna på kort sikt kommer att innebära en avgörande affärsverksamhet för oss, säger Johnson.
Enligt Schildts VD är det ändå solklart att läsplattorna innebär en revolution, och att utvecklingen kommer att gynna dem. Därför har Schildts den tekniska beredskapen att genast ge sig in på marknaden med egna e-böcker. Och med sin förnyade webbsida har Schildts även öppnat en nätbutik, med alla de möjligheter den öppnar.
– Men teknisk beredskap är bara en bit av kakan. Många författaravtal och översättaravtal måste skrivas om, liksom nya avtal med distributörer och försäljare. Det tar tid och det kostar, och det skall helst inte påverka den etablerade verksamheten. Allt detta ser förstås inte läsarkonsumenten som ivrigt väntar på att få ladda ner sin favoritförfattare på läsplattan, säger Johnson.
Innan e-böckerna får riktig fart hoppas förlagsbranschen också på att e-böckernas mervärdesskatt skulle bli den samma som för de tryckta böckerna. Nu betalar man normal mervärdesskatt (23 procent) för e-böcker, men 9 procent på tryckta böcker.
– För läsandets skull hoppas man verkligen på att utvecklingen inte går åt fel håll, det vill säga att momsen på tryckta böcker stiger. Då skattesatsen för böcker i tiderna sänktes ökade ju läsandet i Finland med tio-femton procent.
Elektroniska läromedel en större revolution
Enligt Johan Johnson innebär de elektroniska läromedlen i skolorna en större revolution än e-böckerna – åtminstone de närmaste åren. Undervisningsministeriets ambitiösa planer går ut på att radikalt öka användningen fram till 2015.
– Målsättningarna är bra, och de politiska beslutsfattarna har en poäng i att dagens ungdomar är så vana vid att använda dator att inlärandet faktiskt blir effektivare med elektroniska hjälpmedel. Avtalen mellan producenter och Kopiosto börjar också vara i skick, och det finns heller inga tekniska hinder för att utöka användningen.
Problemet är enligt Johnson pengarna.
– Planerna och målsättningarna finns, men inte finansiering. Bollen kastas nu mellan de olika aktörerna, förhoppningsvis klarnar detta inom kort.
