Elektroniska böcker och läsplattor hänger tätt ihop, men man behöver nödvändigtvis inte en läsplatta för att läsa en e-bok. Redan en längre tid har man t.ex. kunnat läsa böcker i elektronisk form på datorn. Många som använder dator har också bekantat sig med pdf-filer på nätet – men för de ”riktiga” e-böckerna heter formatet ePUB.
Pdf-filer är elektroniska avbilder av en ombruten sida, oftast ursprungligen menad för traditionellt tryck (Bl.a. Svenskbygden publiceras även på nätet i pdf-format, samtidigt som den tryckta distribueras till läsarna).
Fördelen med pdf-filerna är att de troget avspeglar den ursprungliga layouten. Text och bilder syns exakt som i den tryckta versionen. Men fördelen är samtidigt en nackdel; pdf-filerna är helt statiska, så problem uppstår t.ex om man skall läsa en pdf formaterad för A4 på en liten skärm. Så trots att pdf är ett giltigt e-bokformat har man sedan början av 2000-talet försökt ta fram andra format, så att e-böcker skall kunna läsas på skärmar i olika storlekar och med olika egenskaper.
Av formaten ser nu ePUB ut att bli det förhärskande. Formatet är standardiserat, fritt och öppet, men tillåter också distributörer att haka på kopieringsskydd, s.k. DRM (Digital Rights Management). Standardiseringen gör att alla läsplattor kan öppna ePUB-filer, men kopieringsskyddet gör att vissa elektroniska bokhandlar kan begränsa läsandet till vissa läsplattor eller det egna läsprogrammet.
Den stora fördelen med ePUB är att texten kan ”flöda fritt”. Läsaren kan själv ändra textstorleken och typsnitt så att det passar de egna ögonen och läsvanorna. Producenten kan länka in bilder på bestämd plats i textflödet, men den exakta layouten flödar alltså fritt. I själva verket fungerar en ePUB-fil rätt långt som en webbsida i miniatyr. Även verktygen för att skapa e-böcker baserar sig därmed på enkla och lättförståeliga webbstandarder.
På bilden Apples Ipad (som enligt Kauppalehti börjar säljas i Finland i oktober–november) med Apples eget bokprogram IBooks. På Ipad kan man kan även ladda ner en rad andra bokhandlar som Amazon Kindle och Stanza. Apple har gått längst i försöket att återskapa läsupplevelsen med en tryckt bok (t.h.). IPad är egentligen en famndator i platt format – på IPad kan man även ladda ner tusentals andra program och spel.
Läsandet i fokus
Det stora genomslaget för e-böckerna sker nu, då läsplattorna börjat nå en sådan teknisk nivå att själva läsandet närmar sig upplevelsen av en tryckt bok, och de stora kedjorna, Akademiska bokhandeln och Suomalainen kirjakauppa, börjar sälja e-böcker och läsplattor.
Trots att tekniken egentligen funnits redan några år har marknaden befunnit sig i en klassisk ”hönan och ägget”-situation. Förlagen har väntat på att distributionen via bokhandlar och nya aktörer är på plats, och bokhandlarna har väntat på e-böcker att distribuera. Man har också väntat på en tillräckligt hög teknisk nivå på läsplattorna, såatt själva läsandet kan ta central plats, utan att man ständigt behöver befatta sig med hela det tekniska ramverket: batterilivslängd, nerladdningar – eller tunga och klumpiga apparater som man inte orkar läsa i sängen med.
Två olika sorters läsplattor:
skillnader i skärmen
Det finns två olika sorters läsplattor: de som är rena läsplattor med endast några få extra egenskaper, och plattor som egentligen är minidatorer, med ett påföljande stort utbud av tilläggsprogram och egenskaper utöver läsandet.
De rena läsplattornas skärm är oftast av en typ som kallas e-ink. Fördelen är att skärmen är relativt skarp och kontrastrik, och att den inte behöver bakgrundsbelysning. Man kan därför läsa skärmen ute i dagsljus, och skärmen drar inte någon el, då sidan väl kommit upp. Tiden mellan att ladda apparatens batterier blir därför oftast lång (t.o.m. veckor eller månader).
Nackdelen med e-ink är att skärmen endast visar gråskalor, och att skärmuppdateringen är långsam. Att surfa på webben blir trögt, och e-boksläsandet lider förstås om boken har färgbilder eller färgillustrationer, då de måste visas i gråskalor.
Den andra huvudfåran är plattorna som mera liknar minidatorer: Apples Ipad (som i skrivande stund inte säljs i Finland) är den kändaste, men flere andra tillverkare lanserar sina egna motsvarigheter i höst. De här apparaterna har en ljusstark lcd-skärm i fullfärg, så även annat material än textsidor kommer till sin rätt. Flera tidskrifter (speciellt i USA) har en elektronisk version som kan laddas ner t.ex. med programmet Zinio. De elektroniska tidskrifterna är i många fall inte statiska, utan de kan innehålla levande bilder eller annan interaktivitet. Vissa tidskrifter som slutat utkomma p.g.a höga tryck- och distributionskostnder har nu återuppstått då läsplattorna börjat få tillräckligt genomslag. I Finland har Suomen Kuvalehti redan lanserat sin Ipad-version – ett provexemplar kan laddas ner gratis i App Store.
Nackdelen med minidatorplattorna är att de i viss mån dras med samma problem som andra datorer: Trots att upplevelsen gjorts enklare än med andra datorer skall systemprogram och andra program regelbundet uppdateras, böcker eller musik man köpt skall synkroniseras (speciellt i Apples fall) till en stationär dator, nätverksinställningar göras etc. Och kanske även läsupplevelsen störs av att så mycket annat hela tiden pockar på en: kolla eposten, uppdatera Facebook, spela lite spel, surfa planlöst o.s.v.
Akademen i bräschen
Akademiska Bokhandeln lanserar e-böcker på allvar denna höst. Akademens e-böcker fungerar tillsvidare med gratisprogrammet Adobe Digital Editions, och kopieringsskyddet har stöd i en rad läsplattor som räknas upp pa Akademens webbplats. Stöd för Apples Ipad utlovas då Ipad börjar säljas i Finland – böcker utan kopieringsskydd med s.k. vattenstämpel kan redan nu läsas på Ipad. En annan populär läsplatta utanför Finland, Amazon Kindle, stöds inte, eftersom Amazon vill begränsa Kindle till Amazons egen nätbutik och program.
De flesta internationella nätbutiker som säljer e-böcker har också ett stort urval klassiker och andra böcker vars upphovsrätt gått ut. T.ex. alla Jane Austen-böcker, alla Sherlock Holmes-böckerna och de stora ryska författarna kan man ladda ner alldeles gratis. Sammanlagt finns cirka två miljoner gratisböcker på nätet (de flesta dock på engelska).
Nackdelar och fördelar
Kommer e-böckerna att ta över den tryckta boken? Knappast. Det finns fortfarande många tekniska fördelar med en tryckt bok: den är enkel att läsa och kräver inga förberedelser, den kan lätt lånas ut, den går inte sönder om den tappas i golvet, och den är på sitt sätt ekologisk eftersom den inte behöver elektricitet då den väl är färdig. I slutändan kan man dessutom vid behov återanvända pappret.
De elektroniska böckerna börjar småningom standardiseras i formaten pdf och ePUB, men standarderna lever fortfarande, och olika distributörers olika kopieringsskydd gör att man lätt blir tvungen att låsa sig till en viss försäljare/distributör. För vissa är hela näthandeln med kreditkort och kopieringsskydden ett integritetsproblem: försäljarna kan lätt statistikföra exakt vad man läser.
En tryckt bok kan dessutom vara ett konstverk och ett hantverk. Läsplattornas begränsningar gör att stora, påkostade bildverk inom överskådlig framtid hålls kvar på tryckerierna. De tryckta böckerna är för många människor dessutom en trevlig inredningsdetalj som den elektroniska boken aldrig kan matcha: oberoende hur många e-böcker man samlat på sig syns det ingenstans, utom på datorskärmen.
Fördelarna med e-böckerna är ändå många. En är snabbheten: vill man ha den senaste bästsäljaren under en sömnlös natt går den att få fram med ett par klick på skärmen. E-böckerna är också bra lämpade för material av övergående natur, eller material man knappast återkommer flera gånger till, och som känns onödigt att ha i tryckt form. E-böckerna ger en stor utrymmes- och viktfördel: i en läsplatta kan man ha hundratals eller tusentals böcker med sig hela tiden, och beroende på nätbutikens villkor kan man vid stöld eller förlust ladda ner sina böcker på nytt.
E-böckerna kan också ge stora fördelar när det gäller tillgänglighet och åtkomst för personer med nedsatt syn eller för blinda. Användaren kan själv ändra textstorleken, och de flesta läsplattor kan också läsa upp texten med en talsyntetisator.
