Nya aktörer har också gett sig in i branschen. Bl.a. Elisa, som tidigare sysslat enbart med telekommunikation, säljer nu böcker på sin webbplats som de säger att har Finlands största sortiment.
Försäljningen av e-böcker i Finland är dock överlag fortfarande blygsam. Ville Rauvola på SFV-ägda Atena berättar att förlaget har cirka tjugo e-böcker på marknaden. Den största säljaren t.ex. i februari sålde i tio exemplar.
– Enligt Bookseller-tidningen är e-böckernas försäljningsandel i USA cirka fem procent. Det är en god nyhet, eftersom de tryckta böckerns sålt som förut. E-böckerna ser alltså ut att innebära tilläggsförsäljning, inte ersättande försäljning, säger Rauvola.
Är e-boken likvärdig?
För ett år sedan behandlade Svenskbygden e-böckerna närmast ur praktisk och teknisk synvinkel: förlagens och distributionens utmaningar, och den personliga läsupplevelsen jämfört med en pappersbok, samt olika läsplattor.
Idag börjar det ökande läsandet av e-böcker, framför allt i USA, att även intressera integritets- och säkerhetsforskare. Corynne McSherry och Cindy Cohn från Electronic Frontier Foundation (EFF) publicerade i början av året en sammanställning över de här aspekterna, med den övergripande frågan: skyddar elektroniska böcker din integritet och dina rättigheter bättre än vad pappersböckerna gör?
Svaret ger EFF som en lista med frågor som var och en kan ställa sig vid köpet av en e-bok, eller då man registrerar sig hos en försäljare för att kunna köpa en e-bok.
EFF påminner om att möjligheten att anonymt och privat kunna köpa och läsa böcker är en viktig del av de principer som samlats under rubriken yttrandefrihet. Om en utomstående part har möjlighet att ”över axeln” granska vad du läser, är det en rätt stor invasion av ditt privatliv.
Det finns ingen orsak att i alla lägen misstänka de kommersiella försäljarna för fuffens, men läsarna borde inte heller i utgångsläget tvingas sätta sin tillit till de här företagen. Alla datasystem är sådana, att de trots säkerhetsåtgärder kan utnyttjas fel – antingen vid dataintrång, eller då regeringar i länder med kortare demokratiska traditioner plötsligt får för sig att börja kontrollera vad medborgarna sysslar med. Därför borde försäljarna av e-böcker mycket tydligt redogöra för vad köparna får, så att läsarna kan fatta rätta beslut.
Kan du köpa och läsa
en e-bok anonymt?
Fysiska pappersböcker har mycket bra inbyggt skydd av personlig integritet. Man kan bläddra anonymt i dem i ett bibliotek eller en bokhandel, och man kan köpa en bok med kontanter i bokhandeln. Man kan gömma en bok under sängen så ingen vet att man läser den, och man kan kasta den i soptunnan den då man läst den så att ingen någonsin får veta att man läst den.
Elektroniska böcker riskerar nu att vända allt detta på ända. De som säljer e-böcker har möjlighet att spara data om dig och analysera dina läsvanor. Vissa försäljare håller t.o.m. reda på vilken sida du är på, för att underlätta läsandet på flera apparater. Användarna av Amazons Kindle chockerades år 2009 då de upptäckte att Amazon på avstånd kunde radera e-böcker i användarnas e-boksbibliotek (det skedde med en bok som hade oklara upphovsrätter).
Med en enkel inloggning kommer man in på Elisas e-bokhandel, som också innehåller över 1600 svenskspråkiga böcker. Men då man registrerat sig på elisa.fi/kirja, har man samtidigt gått med på Elisas användarvillkor (nere t.v.). Det är oklart om Elisas rätt att radera material eller delar av material utan att meddela om saken utsträcker sig till läsarnas datorer och läsplattor.
Läser man böcker skyddade med Adobes DRM går man också med på Adobes rätt diaboliska villkor. Adobe kan stänga användarkontot och åtkomsten ”av vilken orsak som helst”.
|
6. Elisan oikeudet ja velvollisuudet […] Elisalla on oikeus tuottaa Palvelu parhaaksi katsomallaan tavalla sekä muuttaa Palvelun sisältöä ja tuotteita tai poistaa osia niistä ilmoituksetta. 10. Tietosuoja […] Asiakkaan ja Elisan oikeuksien ja velvollisuuksien toteuttamiseksi Elisa voi kerätä asiakkaan henkilötunnuksen sekä yhdistää Asiakastiedot ja sisällöissä olevat tunnistetiedot sekä säilyttää näitä tietoja. |
12. Palvelujen ja aineistojen muutokset. Adobe voi milloin tahansa ja ajoittain muuttaa tai keskeyttää väliaikaisesti tai pysyvästi Palvelut tai Aineistot tai niiden osan ilman ennakkoilmoitusta. […] 13. Irtisanominen. […] d. Adobe voi myös irtisanoa tai keskeyttää Käyttäjän koko tilin tai osan siitä ja/tai pääsyn Palveluihin mistä tahansa syystä. |
Måste man faktiskt alltid
vara inloggad?
Forskarna på EFF säger att minimikravet som läsarna bör ställa är att få bekanta sig med urvalet och bläddra i e-böckerna utan att registrera sig och logga in, och att försäljarna har ett system som inom en skälig tid rensar data om vilken nätadress som använts, t.ex. 30 dagar. Det är också viktigt att köparna orkar läsa igenom användarvillkoren, och kontrollera att försäljaren inte säljer identifierbar information om köparen och hans/hennes läsvanor till tredje part. Man skall som läsare också få klarhet i hur bokens upphovsrättsskydd (DRM) fungerar, och det skall också finnas möjlighet för tredje parter att kontrollera att systemen faktiskt fungerar som de annonserats.
I tillägg skulle det vara viktigt att det alltid finns ett system för att radera e-böcker permanent, och att raderingen också innefattar själva köphändelsen. EFF hoppas också på att försäljarna småningom inför system som skulle möjliggöra köp av e-böcker som gåvor, utan spår av det ursprungliga köpet.
McSherry och Cohn påminner också om att understrykningar, marginalanteckningar och ”hundöron” är en integrerad del av pappersböckers värde. När det gäller e-böcker sparas anteckningarna och bokmärkena oftast ute på nätet – men det finns inga garantier för att de sparas permanent. En försäljare kan plötsligt få för sig att radera all denna information, som kan vara viktig för läsaren. Medaljens baksida utgörs dessutom av att dessa anteckningar oftast är direkt kopplade till läsaren, med risken för att de kan avslöjas vid dataintrång eller om myndigheterna enligt eget godtycke vill kolla vad medborgarna antecknar.
Det lönar sig alltså att kolla med försäljaren vad som händer med eventuella anteckningar och bokmärken; sparas de på nätet, eller lokalt där de alltid finns tillgängliga?
Vem äger egentligen boken?
Läsare som köpt en pappersbok har alltid haft möjlighet att låna ut eller sälja boken till vem som helst. Med pappersböcker riskerar du inte att bryta mot något obskyrt användarvillkor, eller att boken plötsligt inte går att läsa för att försäljaren gått i konkurs eller annars bara stängt sin tjänst. Systemet där du som läsare äger den bok du köpt skyddar också mot censur, och uppmuntrar till en andrahandsmarknad som håller koll på priserna och möjliggör bokköp för mindre bemedlade. Inte så med e-böckerna.
E-böckerna har alltid hittills fallit under den upphovsrättsliga termen ”licenserad”, med alla de tillhörande rättsliga begränsningar gällande vad man kan göra med boken då man köpt den. EFF anser att köparna inte borde nöja sig med att endast få “hyra” innehållet, utan kräva att det inbyggda kopieringsskyddet inte begränsar möjligheten att överföra boken till en annan part. Till detta är också knutet alla tekniska begränsningar, som att en e-bok endast kan läsas på en viss sorts läsplatta eller dator. Det lönar sig alltså att ta reda på om man kan flytta boken från en läsplatta t.ex. till sin bärbara dator eller tvärtom – ifall man tycker det vore bekvämare att läsa så. Kolla också om försäljaren (eller någon annan part) enligt användarvillkoren har rätt att radera, hindra åtkomsten eller ändra i e-böckerna du köpt. Om så är fallet har man enligt EFF köpt en vara utan egentligen äga den, vilket inte borde få ske.
Det går att göra randanmärkningar och sätta bokmärken i e-böckerna, som här på Amazons Kindle. Marknadsföringsmaterialet säger ändå inget om var dessa sparas (på nätet eller i den egna apparaten), eller vad som händer med dem om tjänsten upphör eller förändras av andra orsaker. Först om man orkar traggla igenom användarvillkoren framkommer det att ”Kommentarer, bokmärken, anteckningar, överstrykningar och liknande markeringar som du gör med hjälp av applikationen och annan information du tillhandahåller kan sparas på servrarna i USA.”
Censur?
En av de största fördelarna med tryckta böcker är det inbyggda hindret för efterhandscensur. Då du en gång köpt en bok kan du läsa den, spara den, dela den med någon, eller – om nödvändigt – gömma den. Samma möjligheter måste även gälla för e-böcker, anser Electronic Frontier Foundation. Annars riskerar e-bokssystemen att utgöra grund för automatiska censorer långt utöver vad George Orwell eller Ray Bradbury i sina vildaste drömmar kunde fantisera om. Om Amazon kan radera en e-bok utan att fråga köparna, så kan en myndighet i en totalitär regim lika säkert radera eller ändra i en bok som man anser misshaglig. EFF säger att slutmålet måste vara censurtåliga läsplattor och system, men att man tillsvidare som läsare åtminstone måste förvissa sig om att e-böckerna inte lagras centralt på servrar i länder där censur traditionellt varit ett problem.
Kopieringsskydd av ondo
Diskussionen om e-böckerna har hittills kretsat mycket kring kopieringsskyddet, Digital Rights Mangement eller DRM. Med kopieringsskydd försöker man förhindra att människor gör olagliga kopior, men samtidigt gör man produkten otymplig och svårare att använda. Enligt EFF borde förlagen allvarligt fundera på musikindustrins exempel.
Alla försäljare av musik på nätet hade i tiderna sina egna kopieringsskydd, som ofta dessutom begränsade användandet till några få musikspelare. Musikindustrin har nu helt övergivit DRM, eftersom man märkte att det inte alls förhindrade olaglig kopiering, utan bara var ett hinder för lagliga användare och köpare. McSherry och Cohn på EFF påminner om att DRM på e-böckerna knappast förhindrar olaglig kopiering i större utsträckning än för musik, eftersom allting som kan läsas med mänskliga ögon även kan fotograferas, skannas in och förvandlas till elektroniska kopior – ingen version av DRM kan ändra på det faktumet.
I tillägg till att DRM är krångligt för konsumenten, är de flesta systemen ”stängda”, utan att utomstående forskare kan kontrollera koden och försäkra sig om att systemen är säkra och inte gör något utöver det som de lovar.
DRM innebär också att en stor del av författarnas och förlagens bestämmanderätt över de egna produkterna flyttats över till de bolag som tagit fram kopieringsskyddet, och låser läsaren till ett visst system (eller flera olika system, om man köper från flera försäljare).
Musikindustrins exempel är solklart: gör man i stället köpandet och ägandet av elektroniska produkter tillräckligt enkelt och förmånligt väljer de flesta konsumenter att ärligt köpa produkten, och bryr sig inte om att leta fram kopior eller själva kopiera den.
riskerar gå till spillo
Finns det inget gott med e-böcker då? Mycket, säger McSherry och Cohn. De digitala böckerna har en enorm positiv potential: På orter utan högklassiga bibliotek kan det vara omöjligt att komma åt intressanta böcker i pappersformat, och e-böckerna gör det också lättare att komma åt information, att arkivera information (det är dyrt att arkivera tryckta böcker), och att indexera och söka i materialet. Men enligt EFF kommer e-böckerna att leva upp till dessa fina förhoppningar enbart om det i systemen finns möjlighet till mer flexibla distributionsavtal. Upphovsrättsinnehavarna borde alltid kunna placera sina verk i s.k. public domain, d.v.s. utan upphovsrätt, eller lansera böcker under flexibla upphovsrättslicenser som t.ex. Creative Commons. För många författare kunde åtkomsten till t.ex. äldre verk vara vettigare via en fri CC-licens, än att alltid ta betalt av läsaren. Men då måste också de som utvecklar tekniken lämna plats för denna sorts distribution i sina system.
Den nya tekniken skall heller inte få hindra åtkomsten för de som inte alls kan betala (allmänna bibliotek skulle vara värdelösa om böckerna där kostade). Och utvidgar vi horisonten från Europa eller USA märker vi snart att största delen av den globala läsekretsen knappast har råd att köpa en läsplatta för flera hundra euro för att komma åt elektroniska böcker. Också av detta skäl är det enligt EFF skäl att slopa kopieringsskyddet på e-böckerna, för att därmed sporra till konkurrens, innovationer och lägre priser.
Även läsarna skall
skapa framtiden
Innovation och lägre priser är bakbundna av DRM även på annat sätt. Har du hela din samling av e-böcker låst till ett enda DRM-system, kan du inte byta apparat eller läsplatta om något bättre och förmånligare dyker upp i framtiden. Och om man inte kan dela med sig av sina bokupptäckter med vänner som råkar ha ett annat system kommer nog de stora förhoppningarna på e-böckerna allvarligt på skam.
Enligt Electronic Frontier Foundation är det alltså viktigt att e-böckernas framtid inte enbart skapas av författarna, förlagen och försäljarna. Köparna och läsarna borde spela en mycket mer aktiv roll i hur e-böckernas stora potential blir verklighet. Då måste man som köpare vara på sin vakt, ställa frågor, och kräva att tillhandahållarna av e-böcker respekteterar samma rättigheter och förväntningar som hittills gällt för fysiska, tryckta böcker.
Extern länk: EFF:s checklista (på engelska)
