Johan Aura tror på teamarbete, och vill se sig omgiven av medarbetare som har synpunkter och delar med sig av sina tankar.
– Tankar och idéer måste få aktiv respons så att man kan bygga dem starkare. Det är också genom att sporra till respons som de verkligt kreativa tankarna och innovationerna föds. I annat fall börjar man lätt trampa på stället, eller ännu värre – halka efter.
Enligt Aura börjar fas två tidigast i början av nästa år, då strukturerna är klara och några riktlinjer kanske kan ritas upp.
– Det sker ju också lägligt då vi nästa år fyller 130 år. Vid jämna år brukar man ju ofta ta ett litet mellanbokslut och kanske se varthän det bär i framtiden.
Bekant från förr, men ny
Svenska folkskolans vänner var bekant för Aura sedan tidigare, och medlem i SFV har han varit i åratal. Men då han förberedde sin arbetsansökan och gick lite mer på djupet blev han överraskad av bredden på aktiviteterna där SFV på olika sätt är involverad.
– Orden ”Svenska folkskolans vänner” säger ju inte längre så mycket om vad organisationen sysslar med. Så man kan säga att upptäckten av SFV:s bredd bara ökade min motivation att söka jobbet. Arbetet som kanslichef är ju ett alldeles konkret sätt att kunna utveckla samhället, något som alltid intresserat mig.
Att syssla med utvecklingsfrågor är inte obekant för Johan Aura. Innan han började på SFV arbetade han som direktör för avdelningen för svenskspråkig utbildning på utbildningsstyrelsen. Utbildning och bildning ligger därför nära om hjärtat.
– Utbildning och bildning är ju också en av grundbultarna för SFV, och en del av de grundvärden som de som stiftade föreningen i tiden hade för ögonen. Det är nog något som vi aldrig skall glömma bort, oberoende av hur världen förändras, och det ibland blir en utmaning att bokstavligen uppfylla gamla donatorers vilja.
Trots att Aura inte i detta läge ännu vill staka ut några nya ramar för SFV:s verksamhet, säger han att det är viktigt att SFV aktar sig för att alltför lättvindigt ta på sig uppgifter som enligt lag hör till stat eller kommun.
– Det finns både principiella och praktiska problem med detta. Det ger å ena sidan vatten på kvarn åt de politiska krafter som helst skulle se minskad officiell svenskspråkighet i landet, där vi så att säga bekostar alla våra samhälleliga behov själv, och å andra sidan finns det heller ingen praktisk chans att fonderna på riktigt skulle kunna ta över några större samhällstjänster på svenska.
Som exempel nämner Aura att fondernas sammanlagda utdelning i år nätt och jämt skulle täcka kostnaderna för det svenska skolväsendet i Helsingfors under ett år – vi talar alltså om helt andra penningproportioner.
Enligt Aura skall SFV däremot alltid vara på alerten och stöda verksamhet där man kan skapa något utöver det gängse – en guldkant, om man vill formulera saken så.
Var öppen mot finska Finland
Att vara öppen mot det finska Finland och inte isolera sig är också en av överlevnadsstrategierna. Det betyder inte att man går med på lösningar där svenskan hamnar i kläm, utan att man arbetar för att uppmuntra den stora finska majoritet som ställer sig välvilligt till det svenska, men som inte deltar i nätdebatter eller har intresse av att försöka överrösta den högljudda grupp som tyvärr hörs mest i debatten.
– Att SFV premierar svensklärarna i de finska skolorna och delar ut ett brobyggarpris är ett bra exempel på denna sorts positiva verksamhet. Vi borde som finlandssvensk gemenskap även bli ännu bättre på att ta fram ”ambassadörer” som kunde öka goodwillen på finskt håll. Det kräver förstås också att det finns finlandssvenskar som vill jobba i förvaltning och i det offentliga – på den fronten ser det tyvärr lite oroväckande ut.
– På vår egen kant och bland finlandssvenskarna kan SFV säkert bli lite tydligare med vad vi står för. Då namnet idag inte säger så mycket om vad SFV gör, måste vi med andra medel kommunicera våra grundvärden, så att vi även i framtiden tas i beaktande då människor eventuellt funderar på donationer och testamenten. Den här finansieringen utgör ändå grunden för hela SFV, och möjliggör allt det goda som SFV kan åstadkomma, säger Aura.
Johan Aura jämför med ett test från verkligheten. Försökspersoner som man ber att välja mellan två gråa läskburkar har mycket svårt att fatta ett beslut. Målar man den ena röd och den andra blå börjar försökspersonerna fort få associationer och kan välja. Att vara grå i den gråa massan leder alltså ingenstans.
– Folk skall framför allt förstå att SFV är politiskt obunden och till för alla. Våra stadgar säger det mycket tydligt: skillnaden mellan SFV och andra fonder och stiftelser är – förutom att vi har tusentals personmedlemmar – att vår huvudriktning är utbildning, bildning och litteratur. Genom en tydlig arbetsfördelning kan fonderna komplettera varandra på den finlandssvenska fondkartan. Men det hindrar inte att vi dessutom samarbetar där det är vettigt.
Svenskfinland som idé
Johan Aura tror nog på Svenskfinland som idé, men misstänker att själva idébygget på sina håll fungerar bättre än verkligheten.
– Vi vill nog gärna känna att vi hör samman på grund av språket, men i alla lägen är kanske samhörigheten inte så fungerande som vi gärna tror och hoppas. Föreningsfältet inklusive SFV kan bra fungera som brobyggare där politiska eller regionala motsättningar ställer till hinder. Det finns väl inget som bättre ökar samhörighet än att samlas kring kultur och bildning?
Johan Aura är född i Ekenäs, har släkt i Österbotten, och har under sin arbetskarriär verkat i huvudstadsregionen. Av kulturintressena lyfter han högst teater och idrott.
– Men jag följer också med samhällsdiskussioner och samhällsdebatter, som också är uttryck och avspeglingar av vår kultur i vidare bemärkelse. Tidsbristen gör tyvärr att skönlitteraturen hamnat lite i bakgrunden. Oftast försöker jag läsa bredvid nattlampan, och då brukar sömnen infinna sig efter ett par sidor.
