Kulturpriset ur Signe och Ane Gyllenbergs fond på 15000 euro tilldelades i år professor Ann-Mari Häggman. Hon har under ett liv i vetenskapens och bildningens tjänst varit en central aktör inom finlandssvenska strävanden på högsta strategiska nivå.
Ann-Mari Häggman får SFV:s kulturpris av kanslichef Johan Aura och biträdande kanslichef Catharina Gripenberg.
Häggman är mest känd som expert på finlandssvensk folkmusik. Hon tog initiativ till Finlands svenska folkmusikinstitut och har i olika egenskaper lett dess verksamhet i tre decennier, 1978-2008.
Hennes meritförteckning är förbluffande lång då allt gäller en enda person; publikationer, vetenskapliga artiklar, skrifter och uppdrag, forskning och insamlingsexpeditioner, verksamhet inom vetenskapliga samfund, bildningsverksamhet och aktivitet i allmännyttig föreningar och stiftelser.
Häggman inledde sitt yrkesliv som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv hösten 1968. År 1992 disputerade hon för doktorsgraden på en avhandling om finlandssvensk sångtradition och 1993-95 verkade hon som biträdande professor i folkloristik vid Helsingfors universitet. Hon har undervisat vid Sibeliusakademin, Åbo Akademi och universitet i Sverige och Norge. Hon har också varit medlem av styrelsen för Åbo Akademi i Vasa och är sedan 1981 medlem av Svenska litteratursällskapets styrelse.
Häggman har varit ordförande för Finlands svenska spelmansförbund och Föreningen Brage i Vasa. Hon har varit medlem av Statens tonkonstkommission, Delegationen för Kaustbyfestivalen och styrelsen för Kansanmusiikin keskusliitto. Folkmusikorganisationerna har utsett henne till Vuoden Wäinö (Årets Väinämöinen) 2012.
Förutom vetenskapliga skrifter har hon utgivit sångböcker för allsång i föreningar och ett trettiotal folkmusikskivor; hon var den första att utge skivor med finlandssvensk folkmusik i slutet av 1960-talet.
Inom SFV är vi särskilt hedrade och stolta över att Häggman åren 1976-2010 fungerade som styrelsemedlem och under åren 1998-2010 som ordförande ledde föreningen, men framförallt är Svenskfinland starkare och rikare tack vare Ann-Mari Häggmans mycket mångsidiga gärning för en svenska kulturen.
Folkbildningspriset på 10 000 tillföll akademilektorn, filosofie doktor Roger Holmström, Åbo, för en sällsynt gedigen finlandssvensk kulturgärning. Han knöts till Åbo Akademi som ung litteraturvetare redan i början av 1970-talet och utsågs 1978 till lektor i litteraturvetenskap, en tjänst som han till hösten pensioneras från. Under långa perioder har han också skött ämnets professur och 1991 var han gästprofessor i svensk litteratur vid University of Washington i Seattle, USA. Holmströms pedagogiska insats, som präglat flera generationer av finlandssvenska humanister, har karakteriserats som ett under av flit och omsorgsfullhet.
Vid sidan av undervisningen har han profilerat sig som forskare. Doktorsavhandlingen ”Karakteristik och värdering” (1988) var en djupdykning i tidig finlandssvensk litteraturkritik. Den tvådelade biografin över Hagar Olsson (1993, 1995) kan ses som Holmströms centrala litteraturhistoriska verk, ett mångfasetterat diktarporträtt som samtidigt växer ut till en skildring av modernismens genombrott i Finland. Dessutom har han ägnat sig åt närläsning av Bo Carpelans roman ”Urwind” i studien ”Vindfartsvägar” (1998) och i olika sammanhang analyserat finlandssvensk folklivsskildring.
Roger Holmström var ordförande för Runebergssällskapet i Åbo 1978-90 och för Svenska litteratursällskapets litteraturvetenskapliga nämnd 1992-98. Under mer än ett decennium tillhörde han redaktionen för Finsk Tidskrift, där han under hela sin karriär varit en uppskattad medarbetare.
Brobyggarpriset på 10 000 euro gick till Pirkko Nuolijärvi, Helsingfors. Som direktör för Institutet för de inhemska språken (tidigare Forskningscentralen för de inhemska språken), medlem av språklagskommittén och aktiv språkpolitisk opinionsbildare har Pirkko Nuolijärvi alltid framhållit att svenskan är det ena av våra nationalspråk och arbetat för att bevara eller stärka dess ställning. Detta har hon gjort både internt inom Forskningscentralen, i samarbetet med myndigheter och institutioner i Finland och som aktör inom det nordiska och europeiska språksamarbetet, bl.a. Nordiska ministerrådets språkpolitiska grupp.
Tack vare henne har många kolleger och samarbetspartner fått en mer positiv syn på den finländska tvåspråkigheten och nyttan av den.
Samtidigt har Pirkko Nuolijärvi lyft fram finskans betydelse i Sverige och i det nordiska samarbetet, och på det viset varit en dubbel brobyggare.
Christoffer Grönholms pris på 10 000 euro gick till Asta Rauhala, Åbo. Som lärare är Asta Rauhala en riktig eldsjäl när det gäller att försvara tvåspråkigheten i Finland. Hon är aktiv debattör och har skrivit flera kåserier i Svensklärarnas medlemstidning Poppis. I sin undervisning har hon betonat kontakten med världen utanför skolan och hennes elever har fått besöka svenskspråkiga företag och skolor i Finland, och teaterbesök på svenska är en tradition. Humor, tolerans och kärleken till svenska språket och finlandssvensk kultur är hennes verktyg i undervisningen. Kontakter har knyts även till Sverige: i samarbete med Naantalin lukio (Päivi Mattila) och Turun klassikon lukio (Arto Heiskanen) blev det ett mångårigt samarbete med gymnasieskolorna i Göteborg.
Asta Rauhala har varit aktivt verksam som styrelsemedlem i Svensklärarna och i föreningen Pohjola-Norden i Åbo.
Lektor Asta Rauhala var också med och skapade en webbplats för finlänländarnas historia (Svenska i grevens tid) i märkesårets tecken 2008. Den här webbplatsen är avsedd för finska och svenska skolor och en del sidor används fortfarande i historie- och svenskundervisning.
Vid sidan av skolan har hon också varit med i en arbetsgrupp att arrangera åbobor en möjlighet att språkbada på svenska i ”Kocka på svenska” kvällar. Pohjola-Norden (Åbo) publicerade boken Kocka på svenska 2010 med Svenska kulturfonden som finansiär.
Finskans och svenskans gemensamma ord är ett fritidsintresse som länge har intresserat Asta Rauhala . Svenska nu-nätverket har en del av hennes material på sina www-sidor och på gymnasieelevernas möten i Göteborg har unga finnar och svenskar fått gissa ordens betydelse.
Fortsatta studier vid universitet har blivit ett nytt fritidsintresse med fokus på gemensamma ord i svenskan och finskan.
Lillholmsstipendiet: Författaren Fredrik Lång, Helsingfors
Beijarholmsstipendiet: Lärarparet Annika och Jan-Erik Gustafsson; Karis
Svensklärarstipendium på 5 000 euro:
Marjatta Ahokas
Marianne Autio
Sirpa Frondelius
Päivi Innala
Oili Jokinen
Arto Kalliokoksi
Ulla Stenman
Anne Suontaus
Heli Vuorela
Hillevi Österman
Folkbildningsmedaljen (2 500 euro):
Staffan Bruun, för sina folkbildande historiereportage i Hbl.
Georg Hannus, för sitt engagemang för anpassade boenden för äldre och återskapandet av prosten Aspegrens trädgård vid Rosenlund.
Benita Kavander, för sina engagerande debattinslag, främst gällande skolfrågor och svenska frågor.
Harriet Lindroth, för sina över 30-åriga insatser som ledare och regissör för Madrak.
Fritz-Olle Slotte, för sin kreativa insats på kulturscenen i norra svenska Österbotten.
Hagforsmedaljen (2 500 euro):
Rita Bergman, för sina insatser för musik- och kulturlivet i Östra Nyland.
Viveka Bäck, för sin okuvliga kamp för svenskan på olika fronter.
Torbjörn Engman, för arrangerandet av festivalen ”Visor så in i Norden”.
Elisabet Fält-Grönqvist, för sina pionjärinsatser inom Ung företagare i skolvärlden.
Ben Johans, för sin insats för den åländska litteraturen i synnerhet men även allfinlandssvenska boksatsningar.
Per Thomasfolk, för sitt engagemang i en mängd olika organisationer och föreningar.
